Ekornes
Jag säljer Ekornes då jag anser att värderingen är 30% högre än motiverat. Aktien handlas till 2,3 gånger bok vilket jag tycker är dyrt med tanke på att bolaget sista femårsperioden snittat på 16% ROE med fallande trend. Tidigare fokuserade jag värderingen på historiska vinster medan jag idag är tveksam till om dessa är uthålliga. Jag tror att ROE kommer fortsätta falla över tid.
Aktierna köptes september 2012 för 81 NOK och såldes nu i februari för 96 NOK (+19%). Därtill tillkommer utdelningar på 11 NOK (14%). Total avkastning drygt 30% eller 13% i årstakt. Jag har inte ökat i aktien sedan sep-12 och aktien har aldrig varit något stor position.
PM
Jag ser att jag glömt skriva att jag i nov-14 minskade positionen i PM från 50 till 37% av portföljen. Detta gjordes inte pga värdering utan för att jag insett att även PM har sina risker (jag tänker primärt på "plain packaging" trenden, nu senast i UK).
Positionen i PM har byggts stegvis sedan 2011 (detta är första försäljningen). Vid årsslutet 2011 svarade PM för 18% av portföljen. Denna position hade genomsnittlig inköpskurs på ca 66USD. Försäljningspris 90 USD och utdelning 10 USD ger total avkastning på "2011 positionen" på över 50% eller 13% i årstakt. Men jämförelsen haltar då nuvarande portfölj är mycket större än 2011. Majoriteten av positionen i PM har köpts 2013-2014 till kurs kring 85USD. Avkastning på dessa senare inköp består primärt av utdelningen på 4-5% i årstakt.
Portfölj efter försäljningar
Likvid från försäljningarna går till att fylla på kassan vars portföljandel understigit 20% en period pga inköp av Tesco och TGS.
Räntor 19%
Aktier 81%
PM 37%
Tesco 17%
Kabe 10%
TGS 7%
Rella 6%
Exxon 4%
lördag 14 februari 2015
söndag 1 februari 2015
skandinavisk fastighetsbubbla?
Nobelprisvinnare Paul Krugman:
Ett vanligt mått att mæta hushållens skuldsættning ær att relatera skulderna till disponibel inkomst. Nyckeltalet har fått en del kritik, bland annat från Lars Svensson, f.d. vice riksbankschef. En av invændningarna ær att man bør mæta skuldsættning utifrån nettoskuld. Jag tycker detta argument haltar med tanke på att mycket av tillgångarna ligger i pensioner som ær låsta och inte går att realisera vid behov. Aktier, en annan stor tillgångspost, tenderar att falla i værde i kristider och ær dærmed en dålig førsækring. I vilket fall ær skulder relaterat till disponibel inkomst ett av få tillgængliga nyckeltal om man vill mæta skuldutveckling øver tid eller mellan lænder.
Samband mellan høg skuldsættning och fastighetskrascher?
Før att bedøma om nyckeltalet speglar risken før fastighetskrasch kan vi se hur bostadspriserna utvecklats i lænder med høg respektive låg skuldsættning.
Jag tycker mig skønja en viss korrelation.
- Tre av de fyra høgst skuldsatta lænderna (skulder øver 2x disponibel inkomst) har haft fastighetskrasch (prisras >20%). Undantaget ær Norge dær priserna tværtom rusat.
- Av de nio lænder med skuldsættning øver 140% av disponibel inkomst har fem haft fastighetskrascher (prisras>20%).
- Av de sju lænderna med skuldsættning under 120% av disponibel inkomst har endast ett haft en fastighetskrasch (prisras>20%).
* Før Norge har jag anvænt SSB, før USA har jag anvænt Schillers index.
Skuldsættningen i Sverige kommer antagligen inte minska med det førsta. Sverige har næmligen de længsta amorteringstiderna i Europa, i snitt 125 år*. I lænder som Finland, Norge, Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike ær genomsnittlig amorteringstid 20-30år**. Fyra av av tio svenska hushåll amorterar inte alls. Detta kan jæmføras med Norge dær bara en av tio har amorteringsfria lån*** och Finland dær det i princip inte førekommer*. I Danmark innehåller dæremot sex av tio bolån "amorteringsfria perioder". Før tio år sedan var det bara ett av tio danska bolån som hade denna egenskap****. Lång amorteringstid kan nog gøra att fastighetskøpare belånar sig mer, man anser sig ha "råd" med større lån och større ræntekostnad om man slipper anvænda en del av lønen till amortering.
* SVD
** DN
*** Veidekke
**** Economist
“You look at high debt ratios and high house prices in the Nordic area and people say ‘well, that’s different from high house prices elsewhere. It’s a warning phrase. When you hear that, you should get very worried.”En vanlig indikator på en bubbla ær att folk flest har glømt bort att priserna kan falla. Fokus ær inte på avkastning från den underliggande tillgången utan bara på prishistorik (som førvæntas fortsætta med samma takt). Det ær precis dem hær tendenserna jag observerar i Norge, och i mindre grad Sverige, nær det talas om fastigheter.
Ett vanligt mått att mæta hushållens skuldsættning ær att relatera skulderna till disponibel inkomst. Nyckeltalet har fått en del kritik, bland annat från Lars Svensson, f.d. vice riksbankschef. En av invændningarna ær att man bør mæta skuldsættning utifrån nettoskuld. Jag tycker detta argument haltar med tanke på att mycket av tillgångarna ligger i pensioner som ær låsta och inte går att realisera vid behov. Aktier, en annan stor tillgångspost, tenderar att falla i værde i kristider och ær dærmed en dålig førsækring. I vilket fall ær skulder relaterat till disponibel inkomst ett av få tillgængliga nyckeltal om man vill mæta skuldutveckling øver tid eller mellan lænder.
Samband mellan høg skuldsættning och fastighetskrascher?
Før att bedøma om nyckeltalet speglar risken før fastighetskrasch kan vi se hur bostadspriserna utvecklats i lænder med høg respektive låg skuldsættning.
Jag tycker mig skønja en viss korrelation.
- Tre av de fyra høgst skuldsatta lænderna (skulder øver 2x disponibel inkomst) har haft fastighetskrasch (prisras >20%). Undantaget ær Norge dær priserna tværtom rusat.
- Av de nio lænder med skuldsættning øver 140% av disponibel inkomst har fem haft fastighetskrascher (prisras>20%).
- Av de sju lænderna med skuldsættning under 120% av disponibel inkomst har endast ett haft en fastighetskrasch (prisras>20%).
| Debt to disp. income (OECD) | Property Price low/high (ECB*) | |
| Denmark | 330 % | -27 % |
| Netherlands | 260 % | -25 % |
| Ireland | 240 % | -46 % |
| Norway | 210 % | 39 % |
| United Kingdom | 180 % | -15 % |
| Portugal | 160 % | -16 % |
| Sweden | 160 % | 10 % |
| Spain | 150 % | -42 % |
| United States | 140 % | -27 % |
| Finland | 120 % | 0 % |
| Germany | 100 % | 0 % |
| France | 90 % | -11 % |
| Austria | 90 % | -9 % |
| Belgium | 90 % | 0 % |
| Italy | 80 % | -13 % |
| Greece | 80 % | -30 % |
Skuldsættningen i Sverige kommer antagligen inte minska med det førsta. Sverige har næmligen de længsta amorteringstiderna i Europa, i snitt 125 år*. I lænder som Finland, Norge, Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike ær genomsnittlig amorteringstid 20-30år**. Fyra av av tio svenska hushåll amorterar inte alls. Detta kan jæmføras med Norge dær bara en av tio har amorteringsfria lån*** och Finland dær det i princip inte førekommer*. I Danmark innehåller dæremot sex av tio bolån "amorteringsfria perioder". Før tio år sedan var det bara ett av tio danska bolån som hade denna egenskap****. Lång amorteringstid kan nog gøra att fastighetskøpare belånar sig mer, man anser sig ha "råd" med større lån och større ræntekostnad om man slipper anvænda en del av lønen till amortering.
* SVD
** DN
*** Veidekke
**** Economist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)