Inside Job

Jag kompletterar gårdagens lästips med ett filmtips som kan passa bra en regnig dag som denna. Dokumentärfilmen Inside Job handlar om finanskrisen. Filmen är från 2010 och har fått flera priser.

Amerikanska fastighetsmarknaden
Finanskrisen har sitt ursprung i en fastighetsbubbla.  Låga räntor och stora inflöden av kapital från utlandet bidrog. En annan förklaring var spridandet av subprimelån (lån med större risk för default) som gjorde att fler kunde köpa sitt egen bostad. Bolån med en initialt låg ränta som efter något år höjdes (ARM) blev populära då många såg stigande fastighetspriser som något självklart. Belåningsgraden har också stigit kraftigt under perioden, bolån till nästan hela fastighetspriset. Detta innebär att en liten prisnedgång på fastigheter innebär att bolånet överstiger fastighetens värde. De amerikanska bolånen har i stor utsträckning inte baserats på personligt betalningsansvar vilket gör att bolånetagaren kan "säga upp" bolånet i utbyte mot att banken får fastigheten.

Efterfrågan och risktagandet förstärktes genom en finansiell innovation som innebar att bolånen klumpades ihop och såldes som en helhet (CDO) för att sedan säljas vidare i flera led. Förr var det den lokala banken som både skapade och samlade in räntor på bolånet. Eftersom banken skulle samla in räntebetalningar i decennier var man mycket noga i urvalet. Finansbolagen å andra siden köpte CDOs i syfte att sälja dem vidare. Risken blev ointressant, tvärtom var bolån med hög ränta att föredra då bonusar ofta var provisionsbaserade utifrån storleken på betalningarna. Med CDOs blev det möjligt för allt fler att finansiera bolån. Det kan vara  en pensionssparare i Tokyo som hämtar in räntorna från 1000 olika bolån utan att ha en aning om inneboende risk. En falsk säkerhet skapades genom att ratinginstitut gav högsta kreditrating till många CDO:s innehållande subprimelån (bolån med hög ränta som bolånetagare med låg inkomst är hänvisad till). 

En tredje farlig ingrediens var en form av bostadsförsäkring (CDS). Skillnaden mot en vanlig försäkring är att vem som helst kan köpa CDS. Försäkringsbolag som AIG försäkrade varje bolån flera gånger, till långivare såväl som spekulanter. Om ett bolån defaultar flerdubblas därmed effekten.

Hudson representerar för mig en av få friska delar i ett ruttet system. Hudson fortsatte med sin beprövade affärsmodell och stod utanför CDOs och subprime. De bolån man utgav behölls i regel hela livslängden. Belåningen var försiktig, historiskt 60% av fastighetspriset. (Hudson drabbades ändå av fastighetskraschen på grund av statliga stödåtgärder av fastighetssektorn, men det är en annan historia...)

Warren Buffet har i åratal varnat för explosionen av komplexa finansiella instrument. Redan år 2002 kunde följande läsas i Berkshire Hathaways årsredovisning:

"Large amounts of risk, particularly credit risk, have become concentrated in the hands of
relatively few derivatives dealers, who in addition trade extensively with one other. The troubles of one could quickly infect the others. On top of that, these dealers are owed huge amounts by non-dealer counter-parties. [...] Linkage, when it suddenly surfaces, can trigger serious systemic problems.

[...] these instruments will almost certainly multiply in variety and number until some event makes their toxicity clear. Central banks and governments have so far found no effective way to control, or even monitor, the risks posed by these contracts. [...] derivatives are financial weapons of mass destruction, carrying dangers that, while now latent, are potentially lethal."

På det stora hela en ganska skrämmande dokumentär. Handlar om kortsiktighet samt personlig vinning på det egna företagets och samhällets bekostnad. Belyser finansgiganternas starka band till politikerna (även idag).

Helt klart en sevärd film men kanske inte något för den känsliga tittaren då den är ganska långt ifrån en feelgood-film..

Handlingen kan läsas på wikipedia medan trailer finns på youtube.