Företag får ofta betala ett dyrt förvärvspris. Säljarna vet precis vad det egna företaget är värt och säljer bara om priset är högre. Värdet på goodwillposten är därför mer osäker än värdet på en fabrik eller ett lager (mer läsning om uppköp här). Skräckexemplet är Eniro som för några år sedan skrev av sin goodwill med över 4 miljarder kronor (en tredjedel av tillgångarna) vilket gjorde att det egna kapitalet nästan raderades.
Goodwill - en osäker tillgång som kan gå upp i luft (bildkälla) |
Av goda skäl är redovisningsreglerna kring immateriella tillgångar konservativa. Det är i regel svårt att fastställa ett tillförlitligt värde.
Analysföretaget Millwardbrown (se rapport) värderar Coca-Colas största varumärken till följande :
Varumärke Värdering (miljarder usd)
Coca-Cola 74
Fanta 4
Sprite 4
En annan undersökning av Interbrand kommer fram till liknande siffror:
Varumärke Värdering (miljarder usd)
Coca-Cola 70
Sprite 6
Förutom största flaggskeppen äger Coca-Cola några hundra varumärken till (bland annat Minute Maid och Powerade).
I redovisningen värderas samtliga varumärken till 6 miljarder usd. Enorma dolda värden. En teoretisk köpesumma för Coca-Cola skulle säkerligen bli betydligt högre än det egna kapitalet på 31B usd. Om köpesumman blir 101B usd skapas en goodwillpost på 70B usd hos det förvärvande företaget.
Goodwill snedvrider jämförelser
Goodwill är en luftpost som försvårar jämförelser mellan ett företag som växt organiskt (varumärken undervärderas) och ett företag som växt genom förvärv (varumärke högre värderade).
Säg att vi har två identiska företag. Det ena har investerat i egen forskning för att få fram nya produkter medan det andra köpt upp mindre företag för att få nya produkter. Vi antar att de två strategierna kostar lika mycket och ger samma varumärken.
Vinst Materiella tillgångar Goodwill EK
Organisk 10 100 0 100
Förvärvsbaserad 10 100 50 150
Företaget som har gjort förvärv får en på ytan starkare balansräkning då tillgångarna ökar. Ett identiskt företag som växt organiskt med exakt samma tillgångar och varumärken får en lägre soliditet. Även om det bokförda värdet i många fall blir mer verklighetstroget inklusive goodwill (se t.ex. P&G där förvärvet av Gillette sannerligen gav ett värdefullt varumärke) vill jag ha ett mått som mäter motståndskraft mot förluster. Värdet på varumärken går sannolikt ner rejält om företaget hamnar i svårigheter. Tycker att det räcker att varumärkenas intjäning syns i räntetäckningsgraden.
Förvärv gör att avkastningen på kapitalet ser lägre ut än för konkurrenter som växt organiskt. I exemplet ovan är ROE 10% för det organiska företaget (10/100) och knappa 7% för det förvärvsbaserade. Ett mer jämförbart mått är att relatera vinsten till de materiella tillgångarna och då är räntabiliteten lika hög (vilket den i rättvisans namn borde vara då de är identiska).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar