Tyskland avvecklar kärnkraften

Tidigare i veckan beslutade Tysklands regering att landets kärnkraftsproduktion ska avvecklas senast 2022.
För bara ett år sedan var tonen en annan, då förlängdes livslängden på befintliga reaktorer. Det är nog främst kärnkraftsolyckan i Japan som lett till en omprövning.

Kärnkraften står för närvarande för närmare en fjärdedel av landets elproduktion. Det verkar råda konsensus om att alternativen till kärnkraften är kolkraft (som redan står för hälften av elproduktionen) och/eller naturgas (främst från Ryssland). Till exempel i dagens ledare i DN (papperstidningen):

"Nyckelfrågan är inte om det ska satsas på förnybara energikällor utan om dessa under överskådlig tid kan ersätta både fossila bränslen och kärnkraft. [...] sol- och vindenergi klarar under överskådlig tid inte  uppgiften att tillgodose världens energibehov. "

Kärnkraft är onekligen ingen perfekt energiform. Eventuella olyckor kan leda till fruktansvärda konsekvenser. Kärnavfallet ska lagras i hundratusen år. Alternativet är i mina ögon än värre: ökat beroende av fossila bränslen och förstärkt växthuseffekt.

Jag tycker att avvecklingsbeslutet verkar panikartat och populistiskt. Att sätta ett specifikt årtal verkar orealistiskt. Sverige hade en kärnkraftsomröstning 1980 som ledde till ett beslut om avveckling senast 2010. Trots stora satsningar på nya energikällor som sol- och vindkraft står förnybara energikällor för en marginell del av elförsörjningen. År 2010 var vindkraften fjärde största energikälla efter vatten-, kärnkraft- och biobränslen. Dess produktion motsvarade ungefär 2% av den totala (källa svensk energi). Som jämförelse svarade kärnkraft  för  närmare hälften av Sveriges elproduktion. Kärnkraften har använts decennium efter decennium och dominerar fortfarande (tillsammans med vattenkraft) trots subventioner till vindkraft och trots att hotet om avveckling har gjort att det satsats mindre på forskning och utveckling. Förutom att vind- och solkraft är dyrt och inte räcker till volymmässigt så är elproduktionen ojämn. Man kan inte styra över vindens hastighet vilket gör att det behövs stabila energikällor, såsom kol eller kärnkraft, för att balansera.

I dagens UNT kan man läsa

"det råder en internationell samsyn om att två graders temperaturökning är vad jorden maximalt klarar av. [...] För att undvika svåra konsekvenser av global uppvärmning får inte utsläppen överstiga 32 gigation 2020, enligt IEA, men denna gräns kan nu passeras redan nästa år eller 2013."

Man kan också läsa att Internationella energiorganets chefsekonom ifrågasätter besluten från Tyskland och Japan att avbryta satsningarna på kärnkraft:

""Folk kanske inte gillar kärnkraften, men i dag är det en av de mest effektiva teknologierna för att få energi utan koldioxidutsläpp.""

Effekter för Sverige
SVD skriver

"Stigande elpris i Tyskland betyder högre elpris i Sverige. Det är analytiker SvD Näringsliv talat med överens om."

DN intervjuar en professor:

"Vi har traditionellt låga elpriser i Sverige och vi gör av med dubbelt så mycket ström som tyskarna per producerad vara. När vi nu får en gemensam elmarknad jämnas priserna ut."

DN fortsätter med citat från en analytiker på energimarknadsinspektionen:

"De nordiska och kontinentala priserna kommer mer och mer att länkas samman framöver. Vi är väldigt beroende av vilken produktionsmix som finns i Tyskland"

Möjliga effekter på mina innehav
Nu är det ju inte säkert att beslutet verkställs i praktiken. Om avvecklingen realiseras blir effekterna bli stora  med tanke på Tysklands storlek.

Jag tror att Fortum gynnas av högre elpriser tack vare sin kostnadseffektiva elmix. Ett liknande politiskt beslut i Sverige och Finland skulle dock vara katastrofalt för Fortum. Finland satsar dock på ny kärnkraft, dessutom är finska staten majoritetsägare i Fortum. I Sverige verkar åtminstone de blåa vara kärnkraftsvänliga, till och med Centern har mjuknat i sitt kärnkraftsmotstånd.

Trenden verkar alltså vara att den europeiska elmarknaden blir allt mer integrerad. Elnäten i norden kopplas samman med kontinentens allt mer. Kanske blir det en gemensam europeisk elmarknad i framtiden. Kan kanske vara fördelaktigt för Fortum då resterande del av kontinenten gissningsvis är mer beroende av kol och gas .Utsläppsrätter kan tänkas bli strängare i framtiden. Det jag ogillar med Fortum är dess stora investeringar (bland annat i ny finsk kärnkraft) som innebär att pengarna inte räcker till utdelningen. Trots att utdelningen varit oförändrad några år och dessförinnan sänktes rejält räcker kassaflödet inte till. Utdelningen överstiger genomsnittligt fritt kassaflöde med runt 30%.

För några år sedan satsades det friskt på kärnkraft världen över. Nu har vinden vänt. En anledning till att jag köpte Exelon var att jag trodde att USA förr eller senare skulle minska sitt beroende av fossila bränslen i elproduktionen. Detta scenario känns mer avlägset nu. Exelon handlas med rabatt relativt övriga utilities (PE 11 vs branschsnitt 14 enligt morningstar).

För övrigt bör ökad efterfrågan på naturgas från Tyskland, allt annat lika, gynna gas- och oljebolag. Även elbolag med främst kolkraft, såsom RWE, kan förväntas gynnas.