Avkastning på totalt kapital

Avkastning på eget kapital är ett av Warren Buffetts favoritnyckeltal. Nyckeltalet visar vilken avkastning ägarna får på sitt kapital. Investopia skriver

"ROE offers a gauge of profit-generating efficiency. ROE helps investors determine whether a company is a lean, mean profit machine or an inefficient clunker. 

Firms that do a good job of milking profit from their operations typically have a competitive advantage - a feature that normally translates into superior returns for investors. 

[...] a company cannot grow earnings faster than its current ROE without raising additional cash. That is, a firm that now has a 15% ROE cannot increase its earnings faster than 15% annually without borrowing funds or selling more shares."

Ett problem med ROE är att nyckeltalet kan höjas genom ökad skuldsättning (läs mer här). Ett alternativ är ROA, avkastning på totala tillgångar. Fördelen är att ett företags skuldsättning inte spelar in vilket förenklar jämförelser av lönsamhet. Nackdelen är att nyckeltalet är svårare att greppa och det är mindre användbart som mått på lönsamhet ur ägarnas synvinkel.

Det här är den definition av ROA som jag använt:

Standard verkar vara att inkludera finansiella intäkter i resultatet (vilket jag inte gjort). De totala tillgångarna har minskats med goodwill. För motivering se detta inlägg. Slutligen har jag reducerat avkastningen med 30% skatt.

Avkastningsmåttet baseras på tillgångar vid årets slut (undantag vid stora förvärv då tillgångarna är årsgenomsnittet: KO 2010, Exxon 2010 samt Novartis 2010).

Vi ser att H&M har överlägset högst lönsamhet på sina tillgångar.  Detta blir desto mer imponerande när man betänker att H&M sitter med en stor nettokassa som drar ner snittet. H&Ms avkastning på det egna kapitalet är i regel över 40% trots obefintlig belåning. Man kan tycka att det kan vara motiverat att sänka utdelningsandelen något. Med mer investeringar minskar antagligen marginalnyttan men om H&M kan uppnå hälften av nuvarande ROA är det frestande. Det kan vara andra begränsningar än kapital som hindrar ännu snabbare expansion, t.ex. utbildad personal. Utdelningen kan då återinvesteras i nya aktier vilket gör att exponeringen mot denna top-notch verksamhet ökar. Jag tror att en av orsakerna till H&Ms höga lönsamhet kan vara just den höga utdelningsandelen. Verksamheten slimmas och ledningen tvingas fokusera på sina allra bästa investeringsideer. Denna kapitaldisciplin bör bidra till ett högt ROA.

Det gäller att komma ihåg att det är stor skillnad i kapitalbehov mellan branscher. Finns inte en chans för ett fastighetsbolag eller elbolag att nå samma ROA som konsumentgiganterna. Det är ett tecken på att konsumentgiganterna har något som skyddar dem mot konkurrens. De har även mindre kapitalbehov och lättare att växa vinsten.

(bildkälla)

Det förvånar mig att oljebolagen och Telia har nästan lika hög genomsnittlig ROA som konsumentgiganterna.

Även en mer blygsam avkastning på 10% av det totala kapitalet ser jag som mycket lönsam. Med en försiktig belåning kan ägarna räkna hem minst 15% på det kapital som återinvesteras.

När ROE understiger 8% börjar det bli omotiverat att fortsätta återinvestera vinster i bolaget. Då är det bättre att vinsten betalas ut till ägarna som kan ordna bättre avkastning annorstädes.  Två företag har ensiffriga ROA. För Exelon är det väntat med tanke på dess kapitalintensiva verksamhet. Novartis är mer oroväckande. ROA är bara hälften av J&Js. En förklaring kan vara skillnader i verksamhet; Novartis generiska verksamhet har t.ex. låga marginaler (hälften mot snittet).

Företag med hög räntabilitet skapar sina vinster med hjälpa av en liten kapitalbas. Bara en bråkdel av vinsten behövs återinvesteras för att vinsten ska öka i takt med inflationen. H&M delar t.ex. ut mer än 80% av vinsten men kan trots detta växa tvåsiffrigt. Om utdelningen är mer blygsam blir den troliga följden istället hög tillväxt. Detta kan jämföras med ett bolag som står och stampar och kräver ständiga underhållsinvesteringar. Utdelningen är låg och tillväxten obefintlig. Då hjälper det inte att PE är lågt eftersom investerarna får en liten utdelning som inte ökar.

ROA över tid
Ett försvagat ROA innebär att företaget ökat tillgångarna mer än vinsten. En vinst som ökat tack vare tillgångsexpansion är inte så imponerande (även om börsen tidvis verkar tycka det).

Flera av bolagen visar försämrad ROA sedan 2006. För Coca-Cola tror jag detta beror på förvärvet av amerikanska buteljerare som ökade tillgångarna rejält medan vinsten ökade marginellt. Oljebolagens minskning förklaras av att de fortsatt investera stora summor över åren samtidigt som vinsterna har minskat pga lägre energipriser.

Novartis, P&G samt Telia har lyckats öka avkastningen på kapitalet över perioden. 

Banker
Då banker har väldigt lite eget kapital blir ROA under 1%. (Bankers små buffertar mot förluster måste vara en av anledningarna till finanssektorns återkommande krascher.) ROE är därför ett bättre mått.

Handelsbankens lönsamhet har försämrats rejält sedan finanskrisen. Med en återgång till lönsamheten år 2007 skulle vinsten fördubblas. Banken har nämligen ökat det egna kapitalet rätt rejält under perioden.

Hudsons räntabilitet är väldigt låg. Vi kan dra slutsatsen att den historiska tillväxten på över 20% sedan 2005 har uppnåtts genom ökat belåning. Aktiespararna skriver i sitt senaste nummer en tumregel: ett ROE på 10% motiverar ett PB på 1. Enligt denna tumregel betalade jag ett överpris för Hudson då PB vid inköpet var 1,1. År 2006-2008 var värderingen orimligt hög, Hudson handlades till 1,7 gånger bok.


Branschjämförelser (ROA 2010 ex goodwill, reducerat med 30% skatt)

Dryck
Dr Pepper  12%
Coca-Cola  11
Carlsberg    7

Coca-Colas ROA "bara" i linje med lilleputten Dr Pepper.

Amerikanska utilities
Exelon                                                                       7
Dominion                                                                   6
Entergy (näst efter Exelon störst på kärnkraftverk)   4

Oljegiganter
Statoil       15
Exxon       14
Chevron    13
Total          11
Shell           8

Exxon har investerat betydligt mindre än konkurrenterna men ändå visat liknande produktions- och vinsttillväxt. Den starka kapitaldisciplinen syns i ROA.

Kläder
H&M        29
Inditex       15

H&M utklassar Inditex, ägare av Zara som är en av H&Ms huvudkonkurrenter.

Läkemedel
Astra        17
J&J           13
Novartis      9
Pfizer          6

Astra har högst ROA vilket kan tyda på att patenterade läkemedel har bättre lönsamhet än konsumentprodukter (som J&J och Novartis har). Samtidigt är Pfizers ROA inget vidare.. 

Konsumentgiganter
Colgate        28
P&G           15
Unilever     15
Nestle          13

Colgate imponerar.

Telekom
Tele2          16 (volatila vinster, ROA år 2008 var 4)
Telia           13
Telenor        6

Telia imponerar.


Tillägg: ROA på basis av resultat efter skatt
Läsaren Alexfree har uppmärksammat mig på att en schablonskatt på 30% inte är så passande då skattesatserna skiljer sig mellan länderna. Jag har också märkt att skattesatsen skiljer sig mellan branscher.

Först tänkte jag anpassa rörelseresultatet med faktisk skattesats men problemet är att räntekostnaden påverkar skattens storlek. Större räntekostnad innebär i regel lägre skatt och en sådan effekt ville jag inte ha. Jag använder därför resultat efter skatt som vinstmått.

Största skillnaden är att oljebolagen får ett lägre ROA. De har nämligen en högre skattesats än övriga. Total minskar mer än Shell eftersom Total har större räntekostnader.