Att lära av tidigare spekulationsbubblor

Jag tror mycket på att lära av historien. Som Warren Buffet brukar säga:

"Jag lär mig hellre av andras misstag än mina egna."

IT
När IT-hysterin var som störst ansågs gamla beprövade värderingsmodeller inte längre var aktuella. Väldigt få av IT-bolagen hade vinster, utdelningar eller ens intäkter att tala om. Ett mått som användes var antalet klick på hemsidan. Ett annat mått var "burn-rate", den takt man förbrukade kassan. En hög burnrate ansågs bra eftersom detta visade att företaget vågade satsa och expandera. Det finns en viss logik bakom resonemanget:
Det avgörande för IT-bolagen var att komma först och ta ledningen. Tar man ledningen, exempelvis genom att satsa grovt på reklam och bli största sökmotorn, kommer framgång följa framgång. Blir man bara störst, exempelvis på online-auktioner (typ Ebay) kommer framgången fortsätta eftersom det är där köpare hittar säljare. Att starta en ny onlineauktion från scratch när Ebay redan finns är inte det lättaste.

Problemet var ju bara att man inte hade någon aning om vilka vinster som framtiden kunde ge. Värderingarna fick därför ske i stort sett ur luften. Folk glömde bort riskerna när börsen fortsatte att gå upp med tiotals procent år efter år. Varför ska man hålla på med arbetsam fundamental analys när man bara kan hoppa på "det säkra kortet" IT. Man hade ju inte helt fel, IT har helt förändrat våra liv. Problemet var att alla såg den enorma potential IT hade och betalade ett överpris.

I denna spekulativa och okritiska miljö dök det också upp många nya bolag där ledningen inte visste ett jota om hur man driver ett företag. Ett exempel jag hört om är skjortförsäljning på nätet. Visst det låter väl rätt bra men problemet var att ledningen inte visste någonting om logistik. Hemsidan blev fin men de visste inte hur de skulle få till själva inköpen och transporterna av skjortorna.

Bubblor är förtrollande men håller inte i längden (Bildkälla)

IT-bubblan som unikum?
IT-bubblan är inte en unik företeelse. Redan på 1600-talet uppstod det en tulpanbubbla i Holland (folk köpte tulpaner för orimliga priser i förhoppning om att sälja det vidare ännu dyrare). Det svåra med bubblor är att de ofta består i några år. Det är ofta ganska lätt att tjäna pengar i spekulationsmiljöer. Detta gör att människor tror att de hittat en oändlig guldkista att ösa ur. Förr eller senare kommer kraschen och det är otroligt svårt att hinna ut innan "dörrarna stängs". Med Warren Buffets klockrena formulering:

"The line separating investment and speculation, which is never bright and clear, becomes blurred still further when most market participants have recently enjoyed triumphs. Nothing sedates rationality like large doses of effortless money. After a heady experience of that kind, normally sensible people drift into behavior akin to that of Cinderella at the ball. They know that overstaying the festivities -- that is, continuing to speculate in companies that have gigantic valuations relative to the cash they are likely to generate in the future -- will eventually bring on pumpkins and mice. But they nevertheless hate to miss a single minute of what is one helluva party. Therefore, the giddy participants all plan to leave just seconds before midnight. There's a problem, though: They are dancing in a room in which the clocks have no hands. "

Ett annat exempel på spekulation är 1870-talets svenska järnvägsbubbla. Järnvägar var relativt nytt i Sverige och byggandet skedde i rasande fart. Alla kunde se att det här var framtidens transportsätt men problemet var att den extrema byggtillväxten inte var hållbar.

En mer färsk bubbla tycker jag mig kunna se i sol- och vindkraftsbolag för ett par år sedan. Priserna blev orimligt höga för dessa förhoppningsbolag som hade en "framtidssäker" teknik. Som exempel är Norska solcellstillverkaren REC ner ca 90% sedan toppen 2007 medan danska vindkraftsbolaget Vestas Wind är ner närmare 60%.

Vill man tvunget gå in i förhoppningsbolag eller nya heta branscher tycker jag att man först ska säkerställa att marknaden inte hunnit dit först. Pris måste alltid vara ett kriterium.