Sverige snubblande nära finansiell kris hösten 2008

Hittade en riktigt intressant och välskriven artikelserie på affärsvärlden. Artikelserien är drygt ett år gammal men jag måste ha missat den när den var aktuell. 

Skrämmande läsning om hur nära stupet Sveriges finansiella system var. Flera banker agerade helt oansvarigt. Det är många artiklar med mycket text så jag tänkte att jag citerar det jag tycker är intressantast och samlar texten under olika rubriker: 

Ökat risktagande genom en
kraftigt ökad utlåning (Bildkälla)

Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt
"Banker fungerar egentligen som pyramidspel. De har eget kapital för runt 10 procent i botten. Sedan har de inlåning från kunder som du och jag. Men bankens utlåning överstiger vida det egna kapitalet och inlåningen. Den svenska utlåningen till kunder ökade till exempel kraftigt från år 2000 till år 2007. Historiskt har utlåning huvudsakligen finansierats med det som vi privatpersoner eller företag sätter in på kontona i banken. Men med expansionen på senare år lånar bankerna i allt större utsträckning av andra banker, fonder och finansiella institutioner på den så kallade interbankmarknaden. .Det hela bygger på förtroende. Bankerna vet att alla banker är skuldsatta. Men så länge de litar på att de banker de lånar ut till kan rulla sina lån är det hela okej."

Kris nr 1) Kollaps för bostadsobligationer, september 08
"Som mest år 2007 ägde utlänningar runt 40 procent av de svenska bostadsobligationerna. [...] Under sommaren och hösten 2008 regnade det in svenska bostadspapper till Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Den Danske Bank. Eftersom de här bankerna är market makers har de avtal med kunder - stora institutioner, livbolag och hedgefonder - att alltid ställa priser på svenska bostadsobligationer. Därmed var de tvingade att köpa när alla andra sålde. Eftersom i princip ingen ville köpa blev bankerna sittande på enorma stockar av svenska bostadsobligationer. […]

Egentligen har alla svenska banker ungefär likvärdiga bolån. Och den som köper en bostadsobligation har rätt till sin del av bolånen om banken som ger ut obligationen skulle gå omkull. Lån på bostadsobligationer är alltså förhållandevis säkra. Men nu var bankerna i hela världen så nervösa att de inte litade på att de skulle få några bolån om någon bank gick omkull. Den lagstiftningen var oprövad. Plötsligt fick det betydelse hur det stod till med moderbanken. 


Och banker med stora exponeringar i Baltikum och stora portföljer av ogenomträngliga värdepapper kändes osäkra. Lösningen: Sälj, sälj, sälj.  […] Det var främst Swedbanks, men även SEB:s, bostadsobligationer som utlänningarna sålde så hårt att marknaden nu kollapsade. […] Swedbank ringde runt och ville stänga marknaden. Men Nordeas Treasurychef Jakob Grinbaum och Handelsbankens finanschef Bengt Edholm tyckte att det var vansinne att stänga marknaden. De var rutinerade från förra krisen och visste vad de talade om. Att sluta handla med en banks obligationer och köra vidare med de andra gick inte heller. Då skulle det vara slut på förtroendet för banken som stod utanför. Och utan förtroende är en bank finito."

Lösningarna
"Den 18 september aviserade riksbanken att den skulle pumpa ut extra statsskuldväxlar för 150 miljarder i marknaden. De pengar Riksgälden fick in skulle komma att placeras i bostadsobligationer, för att även stödja bostadsobligationsmarknaden. ” 

Detta var dock inte tillräckligt, panikförsäljningarna fortsatte. Lösningen kom från bankerna själva:

"Penningmarknadsrådet består av de banker som är återförsäljare av svenska statspapper. Skulle de dumpa Swedbank, och kanske SEB, eller skulle de rädda dem?  Handlarcheferna höll nu Sveriges finansiella stabilitet i sina händer. 

Rådet valde att ta sitt ansvar. Handlarna drog drastiskt ner storleken på den "standardiserade" handelsposten. Samtidigt ökade de skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade bid-askspreaden. [..] Med de nya reglerna skulle det alltså vara svårt att sälja mycket. Och priset skulle vara ofördelaktigt.Åtgärderna fick omedelbar effekt. När handeln åter började senare den dagen lugnade marknaden ner sig. Ett lugn som har rått sedan dess.Sveriges bostadsobligationshandlare hade räddat minst en bank, kanske två, och Sveriges finansiella stabilitet."

Kris nr 2) Stopp i RIX , oktober 2008

"Alla transaktioner mellan banker, clearingorganisationer och Riksgälden slussas slutligen genom RIX. Riksbanken blir därmed som bankernas bank vid betalningar i svenska kronor. RIX är en viktig del av den svenska finansiella infrastrukturen och omsätter runt en sjättedel av Sveriges BNP varje dag. Fem banker - Nordea, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Den Danske Bank - skulle tidigare se till att alla hamnade på plus minus noll i slutet av dagen. De som har haft stora utgifter får låna pengar över natten och de som haft stora inflöden lånar ut pengar över natten. Både inlåning och utlåning sker till samma ränta, Riksbankens reporänta. Med andra ord är detta ytterligt förmånligt för den som vill låna. [...]

Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in - trots att vissa av dem hade problem. Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla. Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån.

Paradox: Lösningen mot överdrivna krediter - statliga krediter (Bildkälla)

Riksbankschefen Stefan Ingves, som redan i vanliga fall kan vara rätt argsint, gick nu fullständigt i taket. Sverige var ingen bananrepublik. Det Stefan Ingves sade till Pär Boman sägs inte lämpa sig för tryck. Men Pär Boman gav sig inte.  Det hela slutade med att Den Danske Bank fick låna pengar av Handelsbanken till marknadsränta [...].

Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken."

Efter att ha läst den artikelserien kommer jag aldrig någonsin köpa aktier i Danske Bank eller Swedbank. Knappast heller SEB. Mitt förtroende för Handelsbanken har stärkts.