Analysduell mellan Betsson och Unibet

Här kommer en analys av Unibet efter önskemål från en läsare. Jag tror jag slår två flugor i en smäll och skriver samtidigt om Betsson, ett annat liknande spelbolag.

Allmänt om bolag
Unibet och Betsson driver online betting. Spelprodukterna inkluderar sportspel, livespel, kasino, poker och bingo. Jag ser inga större skillnader i bolagens utbud.

Båda bolagen har familjeägande, Betsson med fam Hamberg o Knutsson (röstandel 32%) och Unibet med Anders Ström. Familjeägande ser jag alltid som ett plus då detta i regel innebär långsiktighet och stabilitet.

Geografisk spridning
Liknande geografisk spridning även om Unibet har lite större andel utanför norden.
Betsson: Norden 58%, övriga europa 42%, övriga världen 0,3%
Unibet:   Norden 46%, övriga europa 53%,  övriga världen 1%

Historik

Kort och svajig utdelnings- och vinsthistorik på båda. Tydlig nedgång hos Unibet 2008 och hos Betsson år 2006.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Mycket kraftig tillväxt i omsättning. Unibet upp ca 41% per år sen 2004 och Betsson upp ca 33% per år.

Med mitt sätt att mäta har Betssons vinster ökat med ca 57% per år medan Unibets har minskat med 5%. Jag dividerar tre senaste årens vinster (2007-2009) med de tre åren dessförinnan (2004-2006). Skillnaderna blir så stora på grund av att bolagen har varsitt år då vinsten dyker men detta år är på varsin sida av "strecket". Helt klart är båda bolagen snabbväxare men Betsson har lyckats bättre med att få vinsterna att hänga med på senare år. Jag kör en liten utvikning om Unibets 2008 längst ner!

Värdering
Eftersom bolagen har så svajig utdelningshistorik (halveringar och dubbleringar om vartannat) använder jag för omväxlings skull tre års snitt för kommande två nyckeltal.

                                   Betsson                 Unibet
Direktavkastning:         6,8%                      4,2%
Utdelningsandel:           101%                     74%

Att dela ut mer än vinsten känns kanske inte helt stabilt.. H&M anses av många extremt med sin utdelningsandel på 80%. Betsson delar för 2009 ut 117% av vinsten.

P/E (3år):                      14,8                       17,6
P/E (2009):                    12,2                      11,9
Earnings power (6år):      4,3%                    6,1%

P/B:                                7,4                       >100

Bolagen är billiga sett på 2009 års vinster. Dock ser jag stora risker för nya dippar.

Finansiell ställning
Balanslikviditet:                1,6                         0,85
Soliditet:                             36                         <1
Räntetäckningsgrad:        1860                         2,3

Här är skillnaden tydlig. Unibet genomgående mycket offensivt finansierat medan Betsson är på andra sidan av skalan med extremt försiktig finansiering (inte många bolag som har större finansiella intäkter än kostnader).

Q1Q2 2010 vs 2009
                                     Betsson                   Unibet

Resultatet                          +20%                         +21
Omsättning                       + 22%                         +22

Bedömning
Spelbranschen bör vara konjunkturokänslig vilket är ett stort plus. Jag känner dock att dessa bolag inte har några inträdeshinder eller konkurrensfördelar. Enligt mitt intryck erbjuder man homogena tjänster och det är dessutom lätt för kunden att byta spelbolag. Priskonkurrens blir resultatet. Dessutom är båda bolagen i minsta laget för min smak. Båda bolagen har kort historik med ostabila resultat. 

Unibet går bort direkt för mig. Mycket svaga finanser och negativ vinsttillväxt. Priset är dessutom rätt högt, P/E (3år) på nästan 18. Det som tilltalar med bolaget är den starka omsättningstillväxten.

Betsson ser mer attraktiv ut. Något kortare historik men attraktivare värdering (P/E 3 år på 15), urstarka finanser, samma starka tillväxt (dessutom även i vinster) och hög direktavkastning (bolaget har dock på senare tid delat ut mer än vinsten vilket ifrågasätter uthålligheten i utdelningen). Bolagets svaga sidor är dess korta historik. Betsson har bara haft utdelning sen 2006 och vinster sen 2003.

Nackdelen med små bolag (ofta med kort historik) är att tillväxttakten i regel inte är uthållig. På small cap är det lätt att hitta bolag med tvåsiffrig tillväxt medan det på large cap bara är enstaka aktier såsom H&M som klarar detta.Med det sagt tycker jag att värderingen på bolaget ändå är låg sett till den urstarka tillväxten som man ändå har haft i några år. Bolaget är även billigt sett till senaste vinsten och senaste kvartalen är starka.

Men för mig går även Betsson bort pga den korta historiken, svaga vinstår och för att jag helt enkelt inte gillar branschen. Ska ni välja ett spelbolag rekommenderar jag ändå Betsson före Unibet. 

Utvikning; Unibets 2008
Jag blev nyfiken på Unibets svaga 2008 då jag trodde att spelbolag var stabila skapelser.Trots att rörelseresultatet var nästan 70% högre än året dessförinnan är resultatet efter skatt en klar försämring. Förklaringen ligger i att de finansiella kostnaderna mer än tiofaldigas. Ett varnande exempel för svaga finanser!

Länkar till Grahams grunder samt fördelar med utdelningar

För er som inte har tid att läsa Grahams utmärkta The intelligent investor kan ni plocka russinen ur kakan på dessa länkar:

Session 1: Graham Security Analysis
Session 2: P/E
Session 3: Book value
Session 4: P/B
Session 5: Current ratio
Session 6: Buy a Company with a FutureSession 7: Buy with a solid Dividend

För er som föredrar svensk översättning kan jag rekommendera bloggaren lundaluppens kriterier.



Här är några andra bra länkar:
The importance of debt in an investment
Reliable dividend portfolio
8 reasons to go with dividends
Dividends: an investor´s edge
Dividends = 43% of Total Stock Market Returns

Analys av Handelsbanken - Stabil bank med de nöjdaste kunderna

senast uppdaterad: 20e juni 2011
defensiven: Försäljning Handelsbanken

Allmänt om bolag
Av de fyra svenska storbankerna var det bara SHB som klarade sig utan nyemission 2009 och banken har haft klart lägst kreditförlustnivåer av de nordiska bankerna (se bild).  Handelsbanken noterades på stockholmsbörsen 1873 och är därmed det äldsta av de svenska börsbolagen.

Bolagets stabilitet under finanskrisen imponerar, särskilt i jämförelse med SEB och Swedbank. SHB klarade även 90-talskrisen klart bättre än övriga svenska banker och var den enda av storbankerna som inte behövde statligt stöd.

Källa SHB årsredovisning 2010

I årsredovisningen för 2009 står:

"Handelsbanken has a low risk tolerence. This means that the quality of credits must never be neglected in favour of achieving higher volyme or a wider margin. Handelsbanken aims to be able to manage a period of at least twelve months without borrowing any new funds in the financial markets."

Handelsbanken är känd för sin kyrktornsprincip som innebär stark decentralisering. Det lokala kontoret ska inte ha kunder utanför synfältet från kyrktornet. Bolaget är även känd för sitt framgångsrika vinstandelssystem som belönar de anställda de år som banken kan uppvisa en högre lönsamhet än snittet för jämförbara banker. Denna personalstiftelse står idag för ca 10% av ägandet medan industrivärden äger 10%.

Sedan åtminstone 1989 har Handelsbanken haft de nöjdaste kunderna av de svenska storbankerna. Kunderna uppskattar alltså bankens tjänster och är troligen mer lojala och kanske beredda att betala en viss premie. Läs mer här.

Geografisk spridning
Den försiktiga inställningen syns även i bolagets geografiska spridning. Medan SEB och Swedbank expanderat i Baltikum och Nordea i Polen har Handelsbanken främst verksamhet i de nordiska länderna även om banken expanderar starkt i Storbritannien. Omsättning 2009:
* Sverige 55%
* övriga nordiska 35%
* övriga länder (främst UK) 10%.

Historik

Inget förlustår och ingen slopad utdelning. Finanskrisen och medföljande konjunkturnedgång har drabbat banken men inte alls i samma utsträckning som övriga banker.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Vinsterna har ökat med 1% per år sen 2005 enligt mitt vinstmått. Starkt att växa vinsten trots finanskris.

Banken expanderar starkt i Storbritannien (omsättningen ökade med 50% mellan 08 och 09). Placera.nu skriver

"Vd Pär Boman ser stora tillväxtmöjligheter för SHB:s modell med självständiga lokalkontor på den brittiska marknaden där de stora konkurrenterna snarare går i motsatt riktning och centraliserar sitt beslutsfattande. "

Värdering (baserat på priset 190kr)

Direktavkastning: 4,7% , Utdelningsandel 51%
P/E (3år): 11
P/E (2010): 11
P/B: 1,4
Earnings power (6år): 9%

Finansiell ställning
Vanliga finansiella nyckeltal funkar inte på banker. Jag förlitar mig på att banken klarat av både 90-talskrisen och finanskrisen galant samt att banken tillsammans med Nordea har högst finansiell ranking av sex nordiska storbanker.

Lönsamhet
I bilderna nedan ser vi att Handelsbanken år efter år har bäst marginaler och högst avkastning på det egna kapitalet av storbankerna. ROE var 23% år 2007 men "bara" 13% år 2010.

Q1 2011
Rörelseresultat i fasta valutor: +6%

Liknande bolag
Sverige har tre andra storbanker: Nordea, SEB och Swedbank. Jag känner inget förtroende för de två senare. Nordea är ett helt OK  bolag i mina ögon, jag känner bara att Handelsbanken är överlägset för en defensiv placerare som mig.

Bedömning
Det finns mycket diskussioner kring om bankernas vinstnivåer kommer gå tillbaka till "snittet" (som brukar vara fallet i andra branscher efter en nedgång, tänk industri) eller om de höga vinsterna åren innan finanskrisen var onormala, strängare regleringar befaras drabba lönsamheten. Det här är en viktig fråga för banker vars vinst störtdykt. Handelsbanken ser dock attraktiv även utan återgång till tidigare vinstnivåer.

Senaste åren och senaste kvartalsrapporten är kanske inte så roliga men dessa svackor känns väl inräknade i kursen.

Lite mer stärkande citat från senaste årsredovisningen:

"For the 38th year running, the bank achieved its corporate goal of a higher return on equity than the average for our competitors. "

 -----
Andra inlägg av defensiven relaterade till SHB:
"Handelsbanken kung bland kunderna"
"Handelsbanken säkrast i världen"
Sverige snubblande nära finansiell kris hösten 2008
defensiven: Försäljning Handelsbanken

Andra inlägg om SHB:
Lundaluppen: Analys av Handelsbanken

Analys av Fortum - Stabilt elbolag med fokus på Vatten- och kärnkraft

 defensiven: Sålt Fortum

Allmänt om bolag
Fortums verksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme. Finska staten äger 51% av bolaget.

Operationella segment

I jämförelse med många amerikanska elbolag har Fortum mer verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Amerikanska bolag som Exelon eller Public Service Enterprise har ca hälften av sina intäkter i monopolliknande reglerade el- och gasdistribution. Fortums omsättning har bara ca 12% i verksamhet av den typen. Bolagets försäljning fördelade sig år 2009 inom följande segment: 

Power 37% av omsättning, 78% av vinsten
Elproduktion (exklusive Ryssland). vattenkraft 49% , kärnkraft 48%, "thermal" (t.ex. olja, gas) 3%


Markets 21% av omsättning, 1% av vinsten
"Markets business area is responsible for retail sales of electricity to a total of 1.2 million private and business customers as well as to other electricity retailers in Sweden, Finland and Norway. Markets buys its electricity through Nord Pool."


Heat 20% av omsättning, 12% av vinsten
Värmeproduktion. Exempelvis värma vatten till uppvärmning av villor. Tre största värmekällor är kol (22%), biomassa (22%), naturgas (20%). 
"When counting the Heat and Russia divisions together, Fortum is the fourth biggest heat producer in the world today."


Distribution 12% av omsättning, 14% av vinst
"The Distribution business area owns, operates and develops local and regional distribution networks as well as supplies safe electricity. The distribution business is regulated and supervised by national authorities."

Russia 9% av omsättning, negativt resultat 
Den ryska elmarknaden är på väg att avregleras. Ryssland är världens fjärde största elmarknad och Fortum tror på större energibehov i framtiden (medan nordens energibehov bedöms vara ganska konstant).

Geografisk spridning 
Omsättning: Sverige 40%, Finland 39%, Ryssland 12%, Norge 3%, Polen 2%, andra länder 4%.

Medan omsättningen i de nordiska länderna sjönk med 7% mellan 2008 och 2009 så ökade omsättningen med 28% i Ryssland.

Historik

Inget förlustår och ingen slopad utdelning. Rätt svajig utveckling vinstmässigt. Konjunkturnedgång innebär lägre energiförbrukning och lägre energipriser (allt annat lika). Detta har gjort att Fortum och många andra elbolag haft medioker utveckling senaste åren. Fortum minskar dock volatiliteten i elpriserna genom att prissäkra en stor del av elen.

Tillväxt

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historVinsterna har ökat med 18% (!) per år sedan 2004. Omsättningen har ökat ca 7% per år. Här exkluderar jag 2004 då bolaget knoppade av Neste Oil. Jag tror att även omsättningsökningen är i högsta laget, hälften är mer rimligt. Enligt Wikipedia har den svenska elförbrukningen ökat med mindre än 1% per år mellan 1990 och 2005.

Värdering (baserat på priset 19 euro)
Direktavkastning: 5,3% , Utdelningsandel 68%

P/E (3år): 11,5
P/E (2009): 12,8
P/B: 2,1
Earnings power (6år): 7,0%

Finansiell ställning 
Räntetäckning: 6,7
Balanslikviditet: 1,5
Soliditet: 44

Av de amerikanska utilties i energibranschen jag spanat på har knappt någon räntetäckning över 4. För att vara i den här stabila och förutsägbara branschen är Fortums finansiella ställning stark.
  

Q1Q2 2010 vs 2009
Resultat +19%
Omsättning +15%


Liknande bolagJag gillar elbolag pga deras trygga intjäning, låga värderingar och höga utdelningar. Två andra elbolag jag spanat på är EON och RWE. EONs vinst 2009 störtdök från 2008 och bolaget har dessutom 66% fossila bränslen (kol/gas/olja). EON har dessutom mycket svaga finanser. RWE värderas med samma multiplar som Fortum men har en mycket smal energimix med 68% kol.


Bedömning 

Jag håller med aktiefokus när denne skriver "med finska staten som dominant majoritetsägare finns en stor och mycket långsiktig ägare, vilket när det gäller elbolag enbart är positivt eftersom investeringar görs med en oerhört lång tidshorisont."

Med fortum får man en schysst direktavkastning, låg värdering och tillväxtmöjligheter i Ryssland. Vi kan se att majoriteten av vinsterna (nästan 80% år 2009) kommer från elproduktionen. Fortum har inte blandat in dyra och ostabila energislag som vind- eller solkraft och har mycket lite användning av fossila bränslen. Blandningen av vattenkraft och kärnkraft känns helt rätt.

Tillägg: 

Hade en diskussion om energislag med min korridorgranne igår. Han pluggar till ingenjör inom energisystem. Enligt honom är kärnkraft överlägsen de "nya" förnyelsebara energislagen (med brasklappen vågkraft som än så länge är på försöksstadiet). Den största fördelen med kärnkraft är, förutom den billigare produktionen, att energiproduktionen är så pålitlig. Med vind eller sol är det svårt att få "lagom" mängd el för elnätet. Tydligen har Danmark (som har mycket vindkraft) ibland överkapacitet i sina elledningar (när det blåser mycket) och betalar då sverige för att ta emot och därmed avlasta energinätet. 

Man ska kanske inte grunda sina investeringar på tips från korridorgrannar men faktum kvarstår att sol- och vindkraft, trots stora statliga subventioner, står för en obefintlig del av energiproduktionen (visserligen knappt tio år gamla i gamet). (källa) 

 ----
Andra inlägg om Fortum av defensiven: defensiven: Sålt Fortum

Andra inlägg:
Lundaluppen: Analys av Fortum
4020: Fortum 6% direktavkastning - köpa?
4020: Fortum - Störst på den nordiska marknaden 
Fortum IR 

Allokering mellan tillgångsslag

senast uppdaterad 20e juni 2011

Aktier eller räntor? Både och!
Allokeringen mellan aktier och räntor är antagligen det mest avgörande beslutet för den typiska investerarens avkastning. Som exempel kan nämnas den turbulenta perioden sommaren 08 och ett år framåt. Det optimala hade varit att förutspå finanskrisen och medföljande nollräntor, fly börsen och sätta pengarna på långa räntor som i många fall gick upp mer än 15% (pga räntesänkningarna) 2008. Sen skulle optimeraren gå över till aktier i februari och håva in en vacker avkastning. Det är dock lättare sagt än gjort att tima marknaderna..

Jag skulle tro att en vanlig reaktion är den rakt motsatta, dvs att paniksälja när det är som billigast och sedan inte våga sig in på börsen igen. Jag tycker att Graham ger ett mycket gott råd i sin utmärkta The intelligent investor: ha alltid mellan 25-75% räntor respektive aktier. En automatisk allokering gör att man "tvingas" köpa på sig aktier i nedgångar och sälja av efter kraftiga uppgångar. Som Graham säger är investeraren sin egen värsta fiende, i goda tider (tänk IT-eran) är självförtroendet på topp och räntor känns långt borta. När kraschen kommer och köptillfället är som bäst har investeraren inte någon buffert att ta från.

Det tål även att tänka på att räntor, det senaste decenniet, har givit en bättre avkastning än aktier, till en mycket lägre risk. Det finns exempel på 25-årsperioder (!) där räntor varit bättre.

Olika ränteslag
Som småsparare är räntefonder (till skillnad från direktinvestering i räntor) det bästa. Billig diversifiering. Några aktuella kategorier:

* Korta räntor
Den säkraste varianten. Består av lån med kortare bindningstid än ett år. Avkastningen bestäms av reporäntan. De korta räntefonderna jag har valt har en viss andel, ca 25% i trygga företagsräntor (se nedan) för att öka avkastningen.Viktigt att välja korta räntefonder med låg avgift, svårt att motivera en högre avgift än 0,3 i denna kategori. Särskilt i dagens låga räntenivå är det viktigt att tänka på avgiften.

T.ex. Amf räntefond kort (Avgift TER 0,15) eller Spiltan räntefond Sverige (avgift TER 0,12%).

* Långa räntor
Lån med bindningstid över ett år. I tider med oförändrad reporänta ger långa räntor mer än korta. Om reporäntan sjunker ökar attraktiviteten hos dessa långa räntor då räntenivån var högre när de gavs ut. På motsvarande sätt minskar de i värde då reporäntan ökar.

T.ex. Amf räntefond lång (Avgift 0,15)

* Räntor med inflationsskydd
Räntor som kompenserar för inflation. Trygg, billig och säker metod att hedga mot inflation, till skillnad från guld (se nedan).

T.ex. Öhman realobligationsfond (avgift TER 0,3%)

* Företagsobligationer
Långa räntor utgivna av företag. Bolag med låg kreditvärdighet ger högre yield och tvärtom. Större risk än långa då det tillkommer risken att bolagen går i konkurs (inställda betalningar).
T.ex. Öhman företagsobligation (Avgift TER 1%)

Mitt val: Korta räntefonder i väntan på räntehöjningar
AMFs långa räntefond gick upp med 16% år 2008 tack vare räntesänkningarna. När väl räntehöjningarna kommer bör risken för värdeminskning vara rätt stor. Även företagsobligationer delar denna risk. Utländska räntor är inget för mig. Nej mitt val går till räntefonder med kort löptid.

Analys av Exelon - Störst på kärnkraft i USA

Senast uppdaterad: 24e juli 2012

Samgåendet med CEG har helt förändrat företagets uppbyggnad. CEG har inte gått med vinst sedan 2007. Exelons styrkor har spätts ut rejält i och med samgåendet.

Allmänt om bolag
Exelon är den största kärnkraftsoperatören i USA och står för ca 20% av landets kärnkraftsproduktion. Omsättningen består ungefär till hälften av elproduktion och till hälften distribution av el och värme. Elproduktionen sker främst via kärnkraft (55%) och naturgas (28%). Detta kompletteras av vind- sol- och vatten (9%) samt kol och olja (8%).

Benjamin Graham har följande syn på utilities i sin bok The Intelligent investor:

"In comparison with prominent industrial companies as represented by the DJIA, they offered almost as good a record of past growth, plus smaller fluctuations in the annual figures- both at a lower price in relation to earnings and assets. The dividend return was significantly higher. The position of the utilities as regulated monopolies is assuredly more of an advantage than a disadvantage for the conservative investor."

Detta citat är från 70-talet men det är lika relevant idag. Ungefär hälften av Exelons verksamhet är alltså av denna monopolliknande typ medan hälften är energiproduktion som är konkurrensutsatt. Detta kan vi se i vinstutvecklingen där intjäningen från elproduktionen följer volatila elpriser. Priserna i distributionssegmenten regleras däremot av en myndighet. Reglerarna bestämmer distributionspriserna, dvs omsättningen, från en viss "rimlig" vinstnivå plus "rimliga" kostnadsuppskattningar. Det kan också ske på basis av ROE. Distributionens vinster styrs av statliga regleringar som bara godkänner "rimliga" (men säkra) vinster. Efter ett par år görs en revision och om elbolaget haft högre eller lägre vinster än planerat så ändras ofta prisnivåerna. Distributionssegmentet är säkert men generationssegmentet har större potential.


Operationella segment
Omsättning 2010:
Generation   46%
Distribution 54%

Vinsterna då?
Generation        77%
Distribution       23%


Historik
Jag har korrigerat historiken för att spegla samgåendet med Constellation (summerat de båda bolagens redovisning som om de vore enade redan 2005). Jag har vidare exkluderat engångseffekter kopplat till försäljning av verksamhet.

Som vi ser är utdelningen relativt stabil. Exelon+CGE var en hårsmån från förlust 2009. Ännu inte tillbaka till vinstnivån 2006-2008.

Det löpande kassaflödet har varit stabilt över åren. Det fria kassaflödet räcker i regel inte till utdelningen.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Jämfört med fem år tillbaka är försäljning och vinst lägre medan löpande kassaflöde är oförändrat.


Värdering (baserat på priset 39 USD och korrigerat för förvärvet av CCE)
Direktavkastning: 5,4%
Utdelningsandel (5y EPS)   94%
Utdelningsandel (5y FCF)  109%
P/E (5år):                    17
P/FCF (5år):               20
PB (ex goodwill):        1,6


Finansiell ställning
Fem års historik anpassat för förvärvet av Constellation:

Räntetäckning: 6
Soliditet exklusive goodwill: : 25%
Knappast någon av Exelons konkurrenter har en räntetäckning över 4. För att vara i den här stabila och förutsägbara branschen är Exelons finansiella ställning ganska bra. Soliditeten är lite låg.


Lönsamhet
ROA ex goodw fem år: 3%
Svag lönsamhet.

Sedan 2005 har Constellation+Exelon återinvesterat 72% av det löpande kassaflödet. Det tyder på en mycket kapitalkrävande verksamhet. Men ändå ganska bra siffra för att vara ett elbolag.  Bolag som EON och Fortum investerar så mycket att det fria kassaflödet inte räcker till utdelningen.  


Bedömning
Jag köpte aktien för två år sedan då jag trodde starkt på kärnkraften som energiform i USA.  Jag citerade då Patrick Moore ,en av grundarna av Greenpeace, (Länk):
"Wind and solar power have their place, but because they are intermittent and unpredictable they simply can't replace big baseload plants such as coal, nuclear and hydroelectric. Given that hydroelectric resources are built pretty much to capacity, nuclear is, by elimination, the only viable substitute for coal. It's that simple."

Sedan dess har Japan drabbats av jordbävningar som sånär ledde till allvarliga kärnkraftsolyckor. Tyskland har därefter beslutat att all dess kärnkraft ska avvecklas inom en tioårsperiod (alternativet kol och rysk naturgas anses mer aptitligt). Den renässans för kärnkraften som jag trodde på verkar dröja.

Ett litet ljus är ändå de amerikanska miljöregleringar som införts på sistone. Morningstar skriver:

"In response, utilities already have announced plans to close 26 gigawatts of coal plants, 8% of all coal plant capacity in the U.S. We think that number could double by 2015.[...] Exelon (EXC) holds the biggest option upside with the nation's largest emission-free fleet located in regions with the highest concentration of dirty coal plants."

På lång sikt tror jag fortfarande på  kärnkraften. År 2009 stod fossila bränslen för nästan 70% av den amerikanska elproduktionen.

Samgåendet med CEG har helt förändrat företagets uppbyggnad. CEG har inte gått med vinst sedan 2007. Exelons styrkor har tyvärr spätts ut rejält i och med samgåendet. Jag kommer inte öka.


----
Vidare lästips om Exelon:
Aktiefokus: Jämförelse mellan tolv amerikanska kraftbolag
Defensiven: Slut på kärnkraftens renässans?
Defensiven: Exelon förvärvar Constellation Energy? 
Defensiven: Exelon: från kärnkraft till sol och vind? 
Dividendmonk: Exelon Corporation (EXC) Dividend Stock Analysis

Analys av Coca-Cola - Legend som hittar nya vägar ur stagnerande marknad

Senast uppdaterad: 10e augusti 2011.

Allmänt om bolag
Coca-Cola är som alla vet en internationell dryckestillverkare. Till bolagets största varumärken hör Coca-Cola, Fanta, Sprite, Burn, Bonaqua, Nestea, Minute Maid och Powerade. Coca-Cola har som synes breddat sitt utbud utöver de traditionella läskedryckerna till kolsyrat vatten, juice, iste och energidricka. Läskedryckers andel av försäljningen har minskat från 89% vid decenniets början till 76% idag.

Coca-Cola har 14 varumärken med en försäljning över en miljard dollar:

Coca-Colas största varumärken (källa)

Cola-Cola är en Dividend Aristocrat då dess utdelning har höjts 49 år i rad.

Bolaget har ingen majoritetsägare men största ägare är Berkshire Hathaway med 9% av aktierna. Berkshire har haft stora poster i KO i decennier och Buffett nämner ofta bolaget i sina aktiebrev. Warren Buffets son sitter i styrelsen.

Geografisk spridning

Volymandel 2010: 
Latin America         28%
North America        22% 
Pacific                    18% 
Europe                    16%
Eurasia och Africa  16%


Coca-Cola har en god geografisk spridning på sin försäljning. Stor andel utanför Europa och US.

Vinsterna då?
Andel av 2010 års rörelseresultat samt förändring sen 2008 inom parentes:
Latin America            24 (+15%)
North America          15 (-4)
Pacific                        20  (+10)
Europe                        29% (-6%)
Eurasia och Africa    10 (+18)
Bottling investments 2%  (-14%)

Tillväxten är negativ i Europa och Nordamerika medan Asien, Latinamerika och Afrika visar strålande siffror. Europa har högst marginaler.

Antal sålda enheter per capita (bildkälla Investor Presentation)

Som vi ser på bilden ovan säljer Coca-Cola flest drycker per capita i Mexiko följt av USA. I länder som Kina och Indien bör det finnas goda möjligheter att öka volym. En amerikan dricker lika mycket läsk som 36 indier. Sedan 2006 har volymerna ökat med 80% i Indien. 

Historik
I grafen nedan har jag justerat 2010 år vinst genom att exkludera engångseffekter kopplade till förvärv.

 

Som vi ser på graferna har företaget inte haft något förlustår och ingen slopad utdelning.

Årlig tillväxt

Vinsterna har ökat med ca 6% per år sedan 2004 medan omsättningen ökat med ca 7% årligen.

Värdering (baserat på priset 67 usd)
Direktavkastning: 2,8% , Utdelningsandel 58% 
P/E (3år)         24
P/FCF (3år):   25
E/P (7år)           3,7%
P/B                   > 5


Finansiell ställning 
Räntetäckning: 12
Balanslikviditet: 1,3
Soliditet exklusive goodwill:  32

Bra finanser, särskilt med tanke på bolagets stabila bransch som lockat många andra liknande bolag att belåna sig upp över öronen. Finanserna har dock försvagats rejält i och med förvärvet av CCE. 

Lönsamhet
ROE (ex goodwill) 2010: 33%. ROA (ex goodwill baserat på resultat efter skatt): 11%. Konkurrenterna Carlsberg och Dr Pepper har motsvarande ROA på 7 respektive 12%. God avkastning på kapitalet. Små investeringsbehov och goda kassaflöden.

KO har sedan 2005 haft en vinstmarginal på mellan 18 och 22%. Detta är högre än konkurrenterna Dr Pepper (9% år 2010) och Carlsberg (10% år 2010).  Detta tyder på kostnadseffektivitet och eller pricing power.


Det fria kassaflödet är starkt men något lägre än redovisad vinst enligt mina beräkningar.
 
Senaste kvartalsrapporterna 

Under Q2 är volym +6%. KO växer som vanligt lite segare i Europa och Nordamerika. Glädjande att volymen ändå är upp även i mogna regioner. Ett land med strålande tillväxt är Kina där Coca-Cola växt volymen 21% på ett år. Läskedrycker har ökat 5% medan stilla drycker (såsom juice, energidricka) ökade 7%.  Underliggande försäljning (exklusive förvärvet av CCE) verkar ha ökat 6% i lokala valutor. Jämförbar EPS +10%.


Liknande bolag 
Tydligaste konkurrenten är Pepsi och har så varit i decennier. Jag ser många likheter hos bolagen. Största skillnaden är att Pepsi har större andel av försäljningen i USA än KO samt en bredare produktmix (stor på snacks). 

Bedömning
Coca-Cola har flera av världens kändaste varumärken. Bolagets försäljning är väl spridd geografiskt och verksamheten är mycket konjunkturokänslig.

De klassiska riskerna för bolag av "consumer goods" är högre priser på råvaror samt konkurrens från lågprisalternativ. Jag skulle tro att Coca-Cola är mindre utsatt för råvarupriser än många andra konsumentbolag, bolaget säljer ju i princip kolsyrat sött vatten.. En risk som är värd att nämna specifikt för Coca-Cola är västvärldens ökade hälsomedvetenhet som bör drabba läskekonsumtionen. Men det parerar företaget genom nya mer nyttiga produkter och en stor och ökande andel av försäljningen i tillväxtmarknader. Jag tror att Coca-Cola kan bli framgångsrikt i tillväxtmarknader då folket där i takt med ökande levnadsstandard vill ha kända varumärken från väst. I dessa länder tror jag mer på Coca-Colas produktmix än exempelvis Pepsico som har större andel snacks och mindre andel drycker.

Coca-Cola förtjänar utan tvekan en premievärdering. Det här är helt enkelt ett bolag som alltid fungerar. Som Warren Buffett skulle säga:
"It's far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price." 

Jag tycker att dagens PE är lite högt och att det ger liten säkerhetsmarginal. Jag skulle inte öka på dagens nivå men vill inte heller sälja detta fantastiska bolag.

-----
Andra inlägg av defensiven om Coca-Cola:
Dokumentär om Coca-Cola 
Världens starkaste varumärken

Andra länkar om Coca-Cola:
Dividendmonk: Coca Cola (KO) Dividend Stock Analysis
Lundaluppen: Analys av Coca-Cola
4020: Lite om Warren Buffet & Coca-Cola